Första dygnet

Ja igår blev vi då alltså hundägare. Hann inte sätta ut annat än några bilder igår, så jag fyller på med lite text nu.

Sonen var ivrig att komma iväg på morgonen, han rullade ihop husets alla mattor, dammsugade och var allmänt hjälpsam. Då vi äntligen var så långt hunna att vi skulle fara och hämta Jakky tog jag en koll ännu i Dotterns rum, hon hade ju planerat att Jakky skulle sova inne hos henne, men oj oj vad där ännu låg en massa saker längs golvet. Hon kommenderades in för städning innan vi kunde ge oss iväg. Ett del av hennes funktionshinder är ju att hon inte ser saker runt omkring sig, trots att hon har dem framför ögonen eller tårna.

11-tiden kom vi oss äntligen iväg. Jakky hade ännu sällskap av ett av sina syskon, och så länge vi var där kom en redan bortflyttad valp dit för "barnpassning". Vi fick instruktioner om foder, vaccinationer mm., och efter att ha undertecknat köpeavtalet fick Jakky säga hej då till sin första familj och sin mamma Lady.

Hemma väntade Tusse inne i huset, och man kana nog säga att han fick en chock då han märkte vad som kom in genom dörren. Han fräste, morrade, sköt rygg och burrade upp svansen och pälsen, och då valpen kom nära flög nog tassen med de vassa klorna också ut. Hunden tog det rätt lugnt. Han är van med katt eftersom de hade en också i gamla familjen, den brydde sig dock inte ett dugg om valparna utan lät dem härja med honom hur som helst.

Under dagens lopp lugnade katten ner sig, höll sig på avstånd men ville ändå hålla ögonen på Jakky. Och då vi gick ut med valpen på en kort promenad längs gatan och till parken intill hördes plingandet från Tusses halsbandsklocka hela tiden nära, och han satt och kikade vad vi höll på med. Nog kommer de säkert att bli vänner ännu, om ett par veckor.

Det är nog som att ha småbarn i huset igen. Regelbundna mattider 4 gånger, sista kvällsmaten ska blandas med maizenavälling. Snabbt ut och kissa genast han vaknar, och större behoven ska uträttas direkt efter maten. Vi har nog fått torka många pölar här redan, Dottern hjälper duktigt till, men månne vi inte ska lyckas få honom rumsren rätt snabbt ändå.

Natten förlöpte riktigt tyst och lugnt, nu ser vi fram emot ännu en solig och skön dag! Pappan ska placera ut lite galler på bakgården, så att vi får en "hage" mellan garagehörnet och terrassen, där vi kan släppa ut honom "på egen tass". Annars går han nog redan riktigt fint i koppel.

Glädjande är att två fruar i grannskapet frivilligt redan har erbjudit sig som hundpromenerare resp. hundskötare vid behov! De tjänsterna lär vi kunna behöva dra nytta av!