måndag 28 september 2009
Kämpigt
Vi kämpar på med Dotterns dåliga sovvanor... Efter att jag var helt slut tidigt på lördagkvällen (somnade redan strax efter kl. 23) så var söndagen helt kaotisk direkt från alltför tidig morgonstund, och det höll i sig till sent på eftermiddagen, och inte var det ett dugg bättre i morse då hon var helt urflippad. Skönt att få fara till jobbet och varva ner... och sen varvade man upp igen då man kom hem och konstaterade att Jakky igen haft diarré och lämnat stora löskladdiga bruna äckliga högar på vardagsrumsmattan... Var på kusinens 7-årskalas ikväll, sen hem och kämpa med Dottern och hennes finska-läxa, det spårade också ur -- klart man inte ska kämpa med det hon tycker är värst av allt mellan kl. 21 och 22 på kvällen, men vad gör man då hon hade kompisar här då jag kom hemstressande, måste tvätta mattan och köra till butiken och sen åt vi och for direkt till kalaset. Nu är jag trött i huvet men måste ännu skriva ihop en jobbrelaterad grej som ska vara klar i morgon bitti. Håhå jaja, två veckor tills höstlovet och en veckas ledighet - vi kämpar vidare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ojdå! Det lät verkligen kämpigt. Det är så svårt att vara den pedagogiska mamman jämt. Vi är ju bara människor, vi med.
Att hunden nu ska ha diarré också gör ju inte saken lättare. Nu hoppas jag att du har fått sova lite i alla fall och att du kämpar med din finska sisu fram till höstlovet. Heja, heja säger jag härifrån CT.
Kramar!!!
Usch vad det är kämpigt ibland ja! Kämpa på och tänk på lov och lite lugn och ro som alltid kommer, så småningom. Stor kram!
Vissa dagar är det bara för mycket...
Hoppas verkligen ni kan få ordning på sovvanorna. Hur gammal är dottern?
Varm kram från
Lisbeth
Taina: Och trötta människor blir irriterade människor...
Si och så med sömnen ännu, det blir för sent i säng och för tidig väckning. Men jag kämpar! Kram!
Emmama: Jag kämpar och tänker på det! Kram!
Lisbeth: Dottern är 11, snart 12, och när jag tänker efter så har hon nog haft väldigt lite behov av sömn ända sen hon var bebis, minns att hon sov 30 min på förmiddagen och 30 min på eftermiddagen, jag hann inte ha mycket egentid då heller.Hon har adhd, och jag tror att det inverkar på hennes sömnbehov.
Och så hunddiarré ovanpå alltihop. Jag blir alldeles matt och jag måste säga att du har verkligen inre styrka som står genom alla stormar!
KRAMAR!
Marianne: Det är bara att kämpa... ibland undrar vi själva hur vi orkar. Men vi har inget val.
Skicka en kommentar