Då man är barnlös går man omkring med rosenröda drömmar om hur underbart det kommer att bli, hur man kommer att älska sina barn gränslöst oberoende av hurudana de blir eller vad de gör, att man alltid kommer att vara beredd att lugna ner situationer och reda upp tillsammans, man kommer aldrig aldrig att skrika åt barnet eller bli förbannad, man ska alltid stå där på morgonen med ett leende på läpparna och säga Ha en bra dag! och vinka från trappan då det lilla barnet tappert går iväg mot skolan med sin stora väska på ryggen.
Hur naiv kunde man vara.
Hur fel kunde man ha.
Man = jag.
10 kommentarer:
Låter som du haft en dålig vecka. Jag har ju inga barn ännu och tänker nog så där fast jag egentligen vet att det inte är så. Men det är väl naturens sätt att se till att vi vill ha barn. Och att vi glömmer senare. När de är vuxna kommer du troligen mest ihåg de roliga stunderna.
Åh, jag vet att du har det jobbigt just nu...
Men sällan och aldrig går ju dom där rosa starlet drömmarna om barn i uppfyllelse. Vi har alla sura dagar, vi blir förbannade, kan skrika lite...
Jag vet...
Men jag har en känsla av att ni har det lite extra jobbigt just nu. Finns hjälp att få?? Genom skolan tex?
Styrkekramar!!!
Javisst är det väl så ibland. Men det är väl det som kallas för mänskligt. När vi reagerar alltså. Ha en bra dag:
Kram!
Jag brukar tänka att det alltid kan vara värre! Ni lever ju i alla fall och har barn. Det finns många, som inte får uppleva det, trots att det sannerligen kan vara besvärligt på många olika sätt...här e vi hemma för tredje dagen i rad. Båda tjejerna har fortfarande över 39 graders feber och I har örongångsinflammation, vilket gör att vi inte alls sover på nätterna...men vi har inga dödliga sjukdomar och vi LEVER! Hoppas det lugnar ner sig hos er! Om det e problem på natten, tror jag att det skulle underlätta ifall H fick komma i ert sovrum och sova...här hos oss funkade d...(då hade vi oxå uppsikt över henne)...men d gäller ju att pröva sig fram...vilket ju e påfrestande...
Ha en bra dag!
faster Yster
Ja det kan jag skriva under på! Kram från en syster i olyckan
Tack alla för era kommentarer. Det var en jättejobbig morgon med skrikande ord som flög kors och tvärs, och för min del tårar... så kul så att behöva förbereda sig för en arbetsdag då man är helt uppriven direkt från morgonen...
Vår adhd-dotter har igen en period med "uppestigarnätter". Insomningen på kvällarna tycker jag har fungerat rätt bra på sistone, men hon kan se då vakna kring 4-5 tiden och stiger upp och ser på tv. Om vi då råkar vakna upp ser vi till att få henne tillbaka till sängen och är med henne tills hon somnar om.
Då hon går upp i varv, som hon ofta gör i frukostbordet, blir det kaos, och vi får höra både svordomar och andra fulheter och se långfinger, och som sagt blir det mycket bråk och skrik då nerverna inte håller för sånt här för oss vuxna... samtidigt som Sonens morgonhumör också kan vara rätt explosivt.
Ja, visst kan det vara värre, men det orkar man inte tänka på just i de situationerna, det blir nog mer tankar på hennes klasskamrater, av vilka jag uppfattar de flesta som snälla gulliga rara flickor vars beteende i övrigt också är som från en annan planet...
Kramar till er alla!!! Jag överlever nog, men måste avreagera mig nånstans emellanåt.
Jag e med i samma klubb! visst e alla mina 3 underbara. Men maste erkanna att jag tackar min lysande stjarna att jag bor i England o far skicka dem till skolan tidigt... :) och ibland har jag inga vackra miner heller. kanske vi slaktas??? (ha,ha det dar blev lite annat utan prickar...) Brukar tanka att jag hadanefter har mycket storre forstaelse for kedjerokande mammor eller de som tar sej ett glas rodvin fore lunch!! onekligen e de ju inte bra, men jag forstar ;)
Sta pa dej. du e bast.
kram, Londonmamman.
ps jag har 3 kungligheter pa soffan (en lanad av grannen) som nu har kommit med en km lang "jag vill ha" lista. de far ingenting innan jag fatt kaffe!!!!
Londonmamman: Håhå jaja... ska vi testa rödvin före frukost, kanske det skulle funka???
Säg åt kungligheterna att "jag vill ha"-listor numera har förbjudits i alla länder utom nedre Mongoliet, så om de vill ha kan de ge sig iväg dig, annars kan de gå och tävla om vem som snabbast städar upp rummet... :))
Har du hunnit titta på mitt album??
Kram!!
ge sig iväg DIT, menade jag förstås...
Ja, det hjälper aldrig om någon berättar att det kan vara ännu värre - är man trött och lessen ÄR man det, man lever ju sitt eget liv. Ja gkan förstå att det är jobbigt. Hur är det efteråt, kan man nå henne då hon är lugn? Förstår hon då hur tungt för er andra det är? Jag blir faktiskt skrämd över mig själv - har ingen ork för Daniels trotsande, svär och gormar då det säger "klick" i huvudet på mig. bävar för när jag ska börja höra ekona ur hans mun, men jag kan inte hejda mig då jag blir så fruktansvärt arg på honom då jag är trött. Bra att han är borta nu ett veckoslut. Kommer ihåg att Ks dotter L brukar vistas hos "stödfamilj" för avlastning - har ni tänkt på något sådant? kram!
Skicka en kommentar