Varmt och skönt var det ännu denna senaugustidag, 22 grader! Skönt att kunna cykla i kortärmat på kvällen då jag motionerade Jakky.
Dottern hade ett stort halvtimmes utbrott mot mig igår kväll, startade från att jag kollade hennes matteläxa och visade att hon subtraherat i stället för adderat ett tal. Jag förstör hennes liv och självförtroende, alla andra får vara på MSN hur mycket de vill, de är bara vi som är så korkade föräldrar att vi inte ger henne passwordet till familjens dator, hon ska flytta hem och bo hos någon kompis, vi skämmer ut henne inför andra, ..... Stoooooor dramaföreställning, jag satt på första parkett och försökte hålla mig tyst och lugn. Pappan kom hem och fick ta över och jag slängde mig i tv-soffan med en Breezer och laptop:en. Hon sov dåligt på natten, tror inte att hon överhuvudtaget sov mycket alls efter 3-tiden, själv vaknade jag 5:40 av att tv:n var på. Då var hon påklädd och hade ätit nåt smått. Pappan var tvungen att bege sig till jobb kl. 7 i morse, och själv skulle jag hålla i trådarna för ett möte kl. 8 medan bägge barnen började sin första lektion kl. 9:15. Lite trixigt, och pirrigt också att lämna dem bägge ensamma hemma tillsammans en timme på morgonen, men nöden har inget val. Iväg hade de kommit i alla fall, och i tid. Jag har under de senaste fyra åren haft rätt till förkortad arbetstid (har jobbat 30h/vecka, eller åtminstone försökt...) eftersom jag haft skolbarn på åk 1 - 2. Nu är ju Sonen på trean och den subjektiva rätten försvann. Styrelsen godkände idag min anhållan om att få fortsätta med förkortad arbetstid till årets slut, vilket känns skönt för då kan man med gott samvete pussla ihop vardagen med allt vad det innebär. Det blir nog mestadels på morgnarna som jag kommer att utnyttja mina timmar, far lite senare till jobbet eftersom Sonen börjar 9:15 varje dag, Dottern har två morgnar då hon far till 8:15. Eftermiddagarna blir nog stressiga har jag redan märkt. Under de senaste åren förkortade jag mestadels i slutet av dagen, men nu då jag försöker jobba till 16 blir rytmen en annan och kvällarna rusar iväg. Borde förresten försöka hitta någon som kan komma och vara med barnen kl. 19-21 på tisdagskvällarna, så jag kan få lite "egentid" dvs kunna fortsätta i kören, som sparkar igång höstterminen fr.o.m. nästa vecka.
Nästa vecka far Dottern och hennes klasskamrater på lägerskola till Äkäslompolo, i Lappland. Jag borde börja plocka ihop hennes utrustning så det inte lämnar till sista sekund... Vi hade anmält att en av oss vill med på resan, som föräldrarepresentant, och för att kunna hålla lite koll på henne och hennes uppförande, men tyvärr gynnade inte lotten oss. Hon skulle ju nog att blivit helnipprig och galen ifall en av oss kommit med... oj oj.
Hoppas hon sover lugnt hela natten. Det behöver både hon och vi andra. I morgon är det dags för årliga läkarbesöket för att få medicinreceptet förnyat. Och på torsdag morgon ett annat läkarbesök, för att se igenom resultaten från pef-mätningarna hon gjort här hemma i två veckor, pga hostandet.
6 kommentarer:
Snälla rara du! Det är inte lätt att pussla ihop allt. Den där egentiden är ju så viktig. Hoppas du hittar någon som kan ställa upp så du får dra iväg på kör eller varför inte Zumba.
Hoppas natten blir lugn så att ni får sova.
Kramar!!!
Fint att du får fortsätta med förkortad arbetstid! Även om vi inte har samma utmaningar med barnen som ni verkar ha är jag verkligen glad över att vara egenföretagare och själv kunna bestämma över mina tider. Kombinationen heltidsjobb, långa (i mitt fall) arbetsresor och familj är fortfarande svårare för kvinnor än för män oavsett hur långt vi kommit med jämställdheten annars!
Många sympatitankar
A-M
Puuh, vad jobbigt med tonår + annat därtill...skulle säkert räcka med bara tonår. Jättebra med det förkortade - kan du inte få fortsätta förkortat sen efter för arbetsgivaren? Kanske ni ändå skulle klara det finansiellt, men med lite mindre spänningar i nerverna?Hörde om en familj som hade en tonårsflicka som kom automatiskt varje vecka en viss kväll, så föräldrarna kunde vara tillsammans t.ex på promenad. Hoppas du skulle hitta t.ex en gymnasieflicka, er dotter skulle säkert se upp till någon äldre tjej! Kram, hoppas allt snabbt faller på plats!
Taina: Livet är ett pussel... och jag vet ju att jag inte är den enda här i världen som måste hålla på med pusslandet, men bloggen är ju ett tacksamt forum att avreagera sig på, så...! Eftersom jag tycker om att sjunga så är körtisdagen viktig, och jag ska nog på sätt eller annat få en lösning på problemet. Zumbar gör jag tillsvidare hemma i vardagsrummet, brukar sätta igån sisådär kring 23-snåret... :)) De senaste nätterna har tyvärr varit i kortaste laget för fröken, måhända den kommande lägerskolresan har viss inverkan. Förhoppningsvis får åtminstone vi tre som blir kvar hemma i nästa vecka sova på nätterna, vågar inte tänka på hur det ska gå för hennes rumskompisar...
A-M: Det låter skönt att själv kunna bestämma över sina tider. Har det gått bra, eller har du haft disciplinsproblem? Jo det finns nog en hel del som faller på kvinnan, eller som kvinnan tar på sin lott kan man väl också säga. Tack för sympatitankarna!
Jemayá: Och då är hon inte tonåring förrän om ett drygt år... Jag ska se fram till jul hur det börjar funka, kan nog hända att jag begär förlängning om det känns för struligt. För 1½ år sedan hade vi en BI-flicka som kom på tisdagarna, men hon fick sen så mycket att göra med studierna att hon slutade. Har inte sökt någon ny den vägen (tycker det är för mycket byråkrati för en sån liten sak då man vill vara ärlig och ordentlig med betalningen/beskattningen/försäkringar!) men ska se vad vi kommer på nu. Kram!
Ja, dessa tweenisar...
förstår ju att det är jättejobbigt. Kraft till er fldrar som ska orka och orka.
Hoppas att det ska gå bra på lägerskolan, och hoppas innerligt att natten blev bättre så att ni alla fick sova lugnt och skönt.
Kram!!
Jag trodde man hade rätt till förkortad arbetstid tills barnen var minst 12 år?? Eller t o m 18??
Skicka en kommentar