Reseminnen

En semestervecka går såååå fort... egentligen borde man vara borta minst 10 dagar, men sådana resor ordnas sällan och två veckor är praktiskt omöjligt, tyvärr.

Flygresan ner till Turkiet gick bra. Flyget lyfte ca 22.30 från Vasa, och Sonen somnade bums. Vi föräldrar blev allt tröttare under den 4 timmar långa flygningen, och slumrade till, medan Dottern inte hade några problem med att hållas vaken. När flyget väl landade i Antalya mitt i natten och vi fått ut bagaget och hittat bussen väntade oss sen ännu en 2 timmar lång bussresa till hotellet Green Garden i Alanya. Det var alltså tidig morgon då vi var framme och kom upp på rummet. Barnen och Pappan hittade snabbt ner i sina sängar, medan jag plockade upp kläder och saker ur väskorna och såg mörkret ge vika för morgonrodnaden och de första solstrålarna.

Den här utsikten från balkongen på fjärde våningen trädde fram då morgonen ljusnade:

Den första dagen, dvs torsdag, tillbringade vi vid poolerna och nere på stranden. Vattnet var varmt och skönt och vi njöt av sommarvärmen. Det var lätt att ta sig ner till stranden, eftersom det fanns en gångtunnel under den livligt trafikerade stora vägen som låg i direkt anslutning till hotellområdet.

På kvällen njöt Dottern och jag av turkisk hamam + massage + ansiktsmask innan vi tillsammans med Pappan och Sonen bänkade oss för hotellmiddag med efterföljande show, med modevisning och ormdanserska.

Efter showen blev det sängdags, men före det en nattbild från balkongen.

Fredag

Vi simmade och solade och njöt av det varma sköna vädret. Pappan prövade på hamam-behandlingen vilket tog ett par timmar. På kvällen tog vi taxi in till centrum av Alanya, där vi gick en omkring en stund i basarområdet. Köpte Nintendo DS spel åt barnen men fick ingen egentlig tid att kolla in något åt oss själva eftersom Sonen var både hungrig och trött och skulle iväg med oss till den läderaffär som föregående kväll deltagit i modevisningen på hotellet och som resulterade i en lotterivinst åt oss, en barnväst. Nå vi visste ju att det inte är så bara att hämta ut vinsten, och rätt hade vi - det blev både teservering och förevisning av många läderjackor, innan vi lyckades säga tack och adjö. Den utlovade västen fanns naturligtvis inte i Sonens storlek, men försäljaren tog hans mått och lovade att den skulle levereras till vårt hotell om några dagar (vilket vi inte riktigt trodde på, men det visade sig på avresedagen att vi hade fel!).

Lördag

Efter frukosten tog vi en taxi upp till fästningen på klippan.

Solen sken från klarblå himmel och det var jättevarmt, vi sökte oss i skugga så mycket som möjligt. Utsikten var förstås fantastisk.

Vår chaufför Ibrahim, en vänlig äldre man, väntade på oss och tog oss sen ner tillbaka.

Klurig var han ändå då han passade på att stanna utanför sin son affär i basarområdet och sa att vi kan gå in, så fortsätter färden om 10 minuter. Okej, det blev varsin t-skjorta åt barnen och sen körde han oss till Aquapark, där vi tillbringade några timmar. Sonen fick mig övertalad att rutscha i de långa rutschbanorna, något som jag hittills har lyckats slingra mig undan. Ujjj vad det gick undan!

Lurigt var det att man inte fick ta nånting i dryckes- eller matväg med sig in till parken, vakterna vid porten plockade igenom alla väskor. De ville naturligtvis att man skulle handla i deras egna affär och restauranger, och det var rent ut sagt skitdyrt. Vi skippade ätandet där och gick i stället in till Burger King strax utanför området då vi var klara för dagen.

På kvällen ordnade hotellet turkisk afton, så vi åt vår middag där och såg på showen. Barnen fick pröva på kamelridning.

Söndag

Pappans födelsedag (40+), som firades i samband med frukosten. Jag hade dagen innan beställt en tårta via köket, de skulle reservera ett frukostbord åt oss och komma dit med tårtan. Då vi kom in i matsalen och såg vårt bord började vi skratta, det såg mera ut som ett bord för ett brudpar än som ett födelsedagsbord!



Servitörerna kom och frågade när de skulle servera champagnen (som jag inte beställt...), och efter att ha fyllt i glasen åt oss försökte de få resten av hotellgästerna i matsalen med i allsång "happy birthday..."!



Efter att vi druckit champagnen och ätit vår normala frukost kom de sedan in med tårtan, dekorerad med ljus och "sprakastickor", och det blev mera sång.



Dagen var solig men rätt blåsig, så vi höll oss i huvudsak till poolområdet, ett dopp i det varma havet fick avsluta eftermiddagen. Pappan fick en parasail-flygning av oss till födelsedagspresent, men fick vänta med det till följande dag eftersom vinden var för hård.



Då vi på seneftermiddagen kommit upp på rummet knackade det på dörren. Utanför stod en från hotellpersonalen med ett stort blomsterarrangemang i famnen! Det visade sig vara en födelsedagsuppvaktning från hotelldirektören, ett handskrivet kort med förhoppningar om att alla drömmar ska slå in mm följde med. Det var en överraskning, och jag kunde inte låta bli att retas med att av arrangemanget att döma måste de tro att han fyller 50!! hi hi hi!



På kvällen blev det shoppingvandring i grannkvarteren i Oba och en middag där tillsammans med min studiekompis från Åbo-åren som var på resa med sin dotter.


Måndag

Vi deltog i en halvdagsutflykt kallad "lilla Turkiet" upp i bergen. Efter en 50 minuters bussfärd, först längs kusten österut och sedan längs smal och slingrig bergsväg kom vi till byn Sapadere. Vi fick göra ett besök i moskén, där vår guide gav oss en inblick i de religiösa traditionerna. Det var intressant att lyssna till honom, för han var utbildad imam dvs präst, men jobbar sen flere år som turistguide.



Vi fick också gå in i byns skola, där skolbarnen just då hade lunchpaus. Barnen som gick i andra och tredje klass var väldigt nyfikna på oss, och några av dem ställde upp sig och sjöng en sång för oss!




Det blev också ett besök i den lilla silkesfabriken, där vi fick veta att man från en kokong får 1200 meter silkestråd.



Dagen var jättevarm, och det var skönt att njuta av en lunch i skuggan och att få ströva omkring i byn en stund.







Då vi återvände till hotellet på eftermiddagen tog vi oss snabbt ner till poolen, och sen till havet där Pappan spände på sig skärmen och flög i luften. Tydligen en riktig adrenalinkick, han bara skrattade och var så glad en bra stund efter att ha kommit i land igen.

På kvällen gick vi igen till Oba för shopping och middag. Under kvällsshowen vid hotellet började det regna.

Tisdag

Tisdagen blev en åskvädersdag. Som tur var kom det ändå inte många droppar regn, så jag kunde på egen hand ge mig ut på en shoppingvandring under förmiddagen, och det gick att slappa vid poolen en stund på eftermiddagen trots att solen inte visade sig.

På kvällen for vi till en restaurang som syster S varmt rekommenderat och avnjöt en god middag innan det var dags att sätta igång med packandet av resväskorna.

Onsdag

Avresedag.... allt för snabbt. Efter frukosten hann vi vara en stund vid poolen. Det var mer moln än sol men vi tog ut det sista av semestern, innan det var dags att hoppa i bussen kl. 12:45. Vi hann inte mycket mer än äta lite på flygfältet och göra ett snabbt besök i taxfree-shopen innan det var dags att gå ombord på planet.

Klockan hade hunnit bli 21 då vi landade i Vasa, och hemma var vi först vid midnatt, eftersom vi naturligtvis måste via mommos och hämta hem Jakky, som blev alldeles fnurrig av glädje över att se oss.

Det var den resan, det. Som sammanfattning kan vi konstatera att vädret var varmt och behagligt, ca 27-30 grader hela tiden, havsvattnet underbart, ca 28 grader, och poolvattnet också bra tempererat, ca 25 grader. Så ska det vara! Vi blev också rätt trötta på turkarna utanför affärerna och restaurangerna, vi är inte vana vid att hela tiden hålla på och förklara varifrån vi kommer och att vi pratar svenska trots att vi är från Finland, och att man inte kan få gå och titta på grejor och restaurangmenyer i lugn och ro utan hela tiden ska "luras in" av de påträngande försäljarna/inkastarna. Prutandet är också jobbigt, liksom känslan av att bli lurad då de räknar om priserna från lira till euro, man kunde betala överallt i bägge valutorna. Har på känn att nästa resa går till någon grekisk ö igen....