fredag 15 maj 2009

Fredagstema: Språk

Fredag igen, och Musikanta vill att vi berättar och visar nåt som har med Språk att göra!
Hade tänkt mig att skriva nåt om tvåspråkigheten i vårt land, men efter att ha läst min väninna Jemayá´s inlägg så tänker jag inte upprepa vad hon har skrivit, utan uppmanar er som inte redan läst det att göra det!

Min stad har svenskspråkig invånarmajoritet - det kan man se på gatuskyltarna som skyltar med det svenska gatu-/vägnamnet ovanför det finska. Bilderna i mitt collage kommer från den stadsdel vi bor i, och ger en vink om att området i tiderna har haft en kyrklig anknytning. Kyrkan i fråga är vår vacka Pedersöre kyrka, som ligger ett par hundra meter från oss. Och för några hundra år sedan flöt det ännu mycket vatten här omkring, och den här stadsdelen var då strand, vilket även stadsdelens namn, Kyrkostrand minner om ... därav "Livet på stranden"!! Numera har landhöjningen gjort sitt, och vi går nog torrskodda utomhus (utom då det regnar...), vattnet har dragit sig flere kilometer bort.

Ni som inte känner till det kan ju roa er med att försöka gissa vid vilken av dessa gator/vägar/gränder jag bor!!


Min egen språkliga bakgrund är tvåspråkigheten; mamma är ursprungligen helt finskspråkig, pappa finlandssvensk. De träffades, gifte sig, och flyttade till Lidingö i Sverige där pappa jobbade några år. Under tiden föddes jag och min tre år yngre syster. Mamma var hemma med oss, och då det i början av 60-talet fanns väldigt många finländare i den omgivningen så förblev mamma helt finskspråkig och det var finskan som var mitt språk under mina första år, så länge vi bodde i Sverige. Då jag var fyra år flyttade vi till pappas hemstad, som ligger 20 km söderut från var jag nu bor. Den lilla staden var då så gott som helt svenskspråkig, och mamma som skulle jobba i släktens blomsteraffär blev tvungen att lära sig svenska. Jag och min syster umgicks väldigt mycket med våra svenskspråkiga farföräldrar, som bodde i huset intill vårt, och så småningom var det svenskan som tog överhanden och blev mitt första språk, mitt modersmål, och också familjens hemspråk. Jag har gått i svenskspråkiga skolor under hela min skoltid, och ett tag höll nog finskan på att börja rosta, men har kommit tillbaka genom de arbetsplatser jag har haft. Tyvärr är det dock så att jag är dålig på finsk grammatik, men vad gör väl det så länge man kan göra sig förstådd. Och jag själv förstår allt, jag kan läsa allt, ingen finskspråkig kan sälja mig, så strunt i om det ibland blir partitiv objekt i stället för nominativ :))

Språkintresserad har jag alltid varit, men inte lärt mig något främmande språk riktigt grundligt. Förutom svenskan och finskan klarar jag mig rätt hyfsat på engelska (som väl de flesta gör i dagens läge - tack vare TV:n och datorn!), har glömt en stor del av skoltyskan och så gott som allt av gymnasiefranskan. Under studietiden nosade jag lite på italienska, och före våra Colombiaresor försökte jag lära mig lite basic-spanska. Men det är ju nog så att man aktivt borde utöva språk för att upprätthålla kunskaperna, och det gör jag tyvärr inte, förutom då engelskan. Spanskan är ett språk som jag dock ska ta itu med bara jag kommer mig för, skulle vilja kunna en del, och också kunna lära lite åt våra barn, innan den dag någongång i framtiden då vi åker på turistresa till Colombia.

Det som t.ex. folk från inlandet eller från våra nordiska grannländer förundrar sig över då de kommer hit är hur vi fungerar på våra arbetsplatser (åtminstone på dem jag varit på). Då där jobbar såväl de med svenska som de med finska på modersmål, och vardera språkgruppen även kan göra sig förstådd på det andra språket, blir det lätt att man sätter in ett finskt ord i en svensk mening eller ett svenskt ord i en finsk mening då man talar, eller så byter man helt språk mitt i en mening utan att det blir avbrott, det löper helt naturligt. Så går det t.ex. till på olika möten, där man ofta inleder med att kolla om alla förstår bägge språken, och säger att var och en får tala på sitt eget modersmål.

Det får räcka för den här fredagen (som nu håller på att slå över till lördag). Skulle jag ha berättat allt det här på finska så skulle jag ha avslutat med orden "och samma på svenska!" - sen sijaan sanon nyt "ja sama suomeksi!"

Månadens teman och övriga fredagsbloggare hittar ni i högerspalten!

9 kommentarer:

Laura sa...

Väldigt intressant inlägg för en språkintresserad som mig. :) Tycker även att det är roligt att hitta en till finlandssvensk bloggerska, ännu roligare att se att du bor i Pedersöre! :) Jag är själv född och uppvuxen i Åbo, men är halvösterbottning både till sinnet och arvet, och tillbringade alla mina barndoms somrar i Larsmo med omnejd. :) Önskar dig en fin helg!

Saltistjejen sa...

Jag läste jemayás inlägg tidigare idag och tycker verkigen det är intressant att få höra mer om tvåspråkigheten i Finland. Man känner ju till den rent teoretiskt men jag måste erkänna att jag har välditg dålig koll på vilka delar av Finland som är Finlandssvenska.
Vad bra att du fick emd dig båda språken redan från barnsben!
kram!!

Petchie75 sa...

Minst lika intressant som Jemayas inlägg om tvåspråkigheten i Finland. Det var intressant att höra att både din mamma och du egentligen inte behövde lärda er svenska i Sverige utan det var i och med flytten tillbaka till Finland!
Att jobba på två olika språk har jag ju erfarenhet av från Europeiska Kommissionen i Bryssel där ALLA EU-språk är officiella men det är tre arbetsspråk (franska, engelska och tyska). Tyska har jag aldrig varit med om att det talats, tror knappt jag haft några tyska kollegor och det har helt klart varit franska som dominerat på alla avdelningar jag jobbat på. Nästan alla möten har alltid varit på franska och det har varit få som snackat engelska. Jag kände alltid att jag BORDE snacka franska trots att jag föredrar engelska så den enda gången jag talade engelska var när jag avtackades av kollegorna!! Samtidigt kändes det alltid lite bittert när fransoserna och de fransktalande belgarna kunde snacka sitt modersmål medan vi andra utlänningar alltid snackade vårt andra eller tredje språk - men livet är inte alltid rättvist ;-)
Kram och trevlig helg!

Jemayá sa...

Snyggt kollage! Trevligt inlägg, kramar!

Grekland nu sa...

Intressant det där med att språken blandas så där på arbetsplatserna! Och lite kul att du faktiskt lärde dej svenska när du flyttade till Finland...det visar väl att det finns många olika sätt att lära sej språk på, alla sätt är bra bara man lär sej! Ha det bra!

Taina sa...

Intressant bakgrund. Den liknar så mycket min, dvs mina föräldrar flyttade till Sverige och sedan tillbaka till Finland. Mina föräldrar är helt finsksspråkiga men de placerade oss i svenska skolan i Pori vilket gjorde att vi kunde behålla svenskan. Bra va?
Ha en trevlig helg!
Kramen eller halauksia

StrandMamman sa...

Laura: Roligt att du hittade hit, och välkommen åter! Måste göra dig lite besviken, vi bor inte i P:öre utan i Jbst :) Men vem vet, om några år kanske det är en och samma kommun, om utvecklingen mot större kommuner går vidare... Men vår sommarstrand finns i Larsmo!

Saltis: Hittade nyss en kartbild över Finlands kommuners språkliga status på Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svensk-_och_tv%C3%A5spr%C3%A5kiga_kommuner_i_Finland
Jo jag kom nog lättare undan på finskatimmarna i skolan än de flesta av mina klasskamrater, som verkligen fick kämpa med finskan. Men jag gillade ju förstås inte grammatikundervisningen... Kram på dig!

PetraH: Jag funderade på det där med jobbspråken i EU-kommissionen och parlamentet då jag var på studiebesök för ett år sedan, hur det riktigt funkar, men nu fick jag ju lite "inside information" av dig! Nä, livet är inte alltid rättvist :) Kram ändå!

Jemayá: Tack tack!

Grekland nu: Huvudsaken att man lär sig nåt! Här i vår stad praktiserar man för övrigt språkbad i bäggre riktningarna redan från dagis, dvs. svenska barn språkbadar på finska, och finska barn på svenska, vilket har rönt stort intresse och uppmärksamhet på andra håll.

Taina: Vilken tur för dig att det fanns en svensk skola i B-borg!! Den finns ju ännu där, har en väninna samt en arbetskamrat vars söner går där för att de ska kunna spela ishockey i Porin Ässät! Kramis!

Anna, Fair and True sa...

Intressant hur du lärde dig svenska! Och din mamma också! Lite omvänt :)

Marianne sa...

Intressant att finsktalande i svenskområden ändå förstår svenska. Jag hade fått för mig att det bara var svensktalande som kunde finska, inte tvärtom. Mycket praktiskt på arbetsplatserna.